2012-05-13

Vaknade tidigt. Under denna vistelse har jag inte riktigt kommit in i den amerikanska tidsrytmen. Det beror antagligen på att jag inte varit uppe så sent på kvällarna. Jag började dagen med att åka ner till GiGi´s och äta frukost. Nätverket funkade inte på hotellet så jag var tvungen att blogga därifrån. Efter ett riktigt skrovmål gick jag till Central park. Först gick jag och satte mig vid strandkanten för att titta på några som fiskade.


De metade med bröd och hade vare sig flöte eller sänke. En liten grabb fick en fisk som såg ut som en ciklid. Jag har ingen aning om vad det var.


Sedan gick jag vidare till området Sheep medow som är en jättestor gräsyta där folk solar sig, pick-nickar och latjar med bollar och frisbees.


Jag själv hade med lite enklare tilltugg medan andra dukade upp alla möjliga läckerheter och drack mousserande vin.



Dyr grafitti som försvann på 5 minuter. Mary M9 stod det innan hjärtat ritades på himlen.

Det var fruktansvärt varmt i solen denna dag så jag fick flytta in i skuggan ibland. Jag låg och läste och solade.


Franklin blev rastlös och här har han tagit på sig mina glasögon för att få lite uppmärksamhet och försöka få mig att skratta.

Efter ett antal barfotatimmar i gräset gick jag in bland betongen igen.


Jag hittade ännu en underbar skylt. Sedan styrde jag kosan mot the Firehouse och tog två iskalla flaskor Budweiser där. Ingen av de i personalen jag känner igen var där. Jag gick upp till Cleopatras needle för att träffa Irene. Jag har inte varit där sedan jag kom hit. Jag har känt att har behövt vara för mig själv denna gång. Det var väldugt lite folk där när jag kom men Monir, bartendern från Bangladesh, blev jätteglad när han fick se mig. Han sa att Irene och de andra undrat vart jag tagit vägen när jag inte visat mig där sedan jag kom. Jag tog en öl och några Vodka Gimlet och precis när jag skulle gå, kom Irene. Hon hade varit orolig att hon varit dåligt sällskap senaste gången vi träffats och att jag inte ville träffa henne igen. Det är lite typiskt för Irene. Hon är väldigt ängslig av sig och tror aldrig att någon kan tycka att hon är ok. Jag förklarade att jag behövt vara ensam. Jag tog ytterligare en vodka gimlet och seedan gick jag hem och lade mig. Klockan 20:30. På hemvägen fick jag mig en pizzabit.

Blott 12 241 steg denna soliga dag med blåsor under tårna.


- Upplagt med min iPad. För att se bilderna bättre måste man klicka på dem. De öppnas då i Picasa i full upplösning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar